Info

RadioScience

Podcast om forskning och vetenskap
RSS Feed
RadioScience
2022
October


2020
October
September
May
March
January


2019
November
October


2018
September
August
April
February


2017
December
October
September
August
July
June
April
February
January


2016
December
November
October
September
August
July
June
May
April
March
February
January


2015
December
November
September
August
July
June
May
April


All Episodes
Archives
Now displaying: 2017
Dec 29, 2017

Det är mycket vi fortfarande inte vet om våra förfäder, men vi på RadioScience har just lärt oss lite mer. Vår praktikant Margarita Bartish har pratat med Thijs Ettema, en evolutionsforskare vid Uppsala universitet som ägnat sig åt släktforskning bland de allra allra minsta. Han har hittat en tills nyligen okänd kusin. En släkting till oss, växter, svampar och alla andra organismer som har cellkärnor. Denna lilla kusin har svar att ge. Svar på vilka vi är och varifrån vi kommer. Släktforskning är nog något många av oss har funderat på någon gång. Strävan att förstå vilka vi är och varifrån vi kommer är universiellt för människan. Visste du till exempel att vi är närmare släkt med svampar än med växter?

Dec 18, 2017

The winter holiday season is often spent with family. Well, in this episode of RadioScience, we will do just that. Our intern Margarita Bartish has talked to Thijs Ettema, an evolutionary biologist from Uppsala University who did some searching in our family tree to dig up (literally) a tiny cousin we didn’t know we had. A cousin not just to you and me but to your cat and your house plant and in fact to everything you see around you that moves or grows or just has a nucleus in its cells. This cousin has a fascinating story to tell. Not only is he named after a god, but he also has answers about the very origins of life. Answers that can explain how you and me, your cat and your houseplant, came to exist. How our big, loud, diverse and messy family with the surname Eukaryota got started and who our parents could have been. It’s time we invited our cousin to our family reunion and listened to his story.

Oct 29, 2017

Vår praktikant i höst, Margarita Bartish, har rotat runt i sina hyllor på jakt efter skönlitterära verk som på ett eller annat sätt kan vara intressanta för forskare och andra som gillar vetenskap. Böckerna innehåller inspirerande personligheter, nyttiga navigationstips och de är spännande och underhållande. Margarita är doktorand vid Karolinska Institutet. Själv läser hon mycket, men inte alltid det som hennes handledare ordinerat. I det här avsnittet av RadioScience presenterar hon sig själv med ledorden “en persons bokhylla kan avslöja allt du behöver veta om personen”.

Sep 10, 2017

I det här avsnittet handlar det om val, vikten av att verkligen vilja, och den långa vägen till att hitta rätt i livet. Gäst i vår serie Sommarforskarna är Sara Rosenquist, studievägledare vid fakulteten för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet. Vi får följa Sara från uppväxten i "Bullerbyn”, genom det glada livet som student, det lite mer ångestladdade livet som doktorand, året som laboratorieassistent vid Harvard Medical School i Boston och tiden som gymnasielärare, till att hitta det hon själv beskriver som världens bästa jobb. Det har varit en slingrig väg, men det får ta den tid det tar att ta reda på vad man vill göra med sitt liv. När man väl vill - då är Sara övertygad om att man också kan.

Aug 30, 2017

Vad gör en filosof om dagarna? Löser problem? Skapar problem? I det här avsnittet får du lära känna Anne Runehov, en internationellt uppskattad neurofilosof. Hon har författat flera böcker och under sin tid som forskare i Danmark ledde hon Köpenhamns universitets nätverk för vetenskap och tro. Enligt Anne är den viktigaste uppgiften för en filosof att granska, att analysera och att lära ut kunskaper om filosofi. Hon berättar för oss om sin väg till forskningen och varför det blev just neurofilosofi. Hon undersöker relevansen av neurologisk forskning för att kunna förklara det mentala, och vi får veta hur en argumentationsanalys av en neuropsykologisk studie av religiösa upplevelser går till.

Aug 20, 2017

Hur föds nya idéer? Hur löser vi problem? Ja, hur får man saker och ting att hända helt enkelt? Inom högskolan bör akademiska ledare ta ansvar för förutsättningarna för lyckad forskning. Till exempel i form av mötesplatser och vetenskapliga och kollegiala samtal. Det tycker Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet. Han vill se en kultur där forskare gläds åt varandras framgångar. I det här avsnittet av RadioScience får du följa med till köksfönstret hos Hans, och lyssna på hans tankar om akademiskt ledarskap, evolution och herr och fru flugsnappare i holken utanför.

Aug 11, 2017

Så kallade tjejlopp kan fungera som ett andningshål från vardagen, ett tillfälle att umgås med väninnor och ha kul. Samtidigt står själva idrottsprestationen i fokus för många kvinnor – hur går det ihop och vad är utmaningen för framtidens tjejlopp?

Vi på RadioScience gillar att springa och deltar i olika motionslopp, bland annat i tjejlopp som riktar sig till enbart kvinnor. Vi har sprungit Vårruset, Tjejmilen och Womens Health Halvmaraton, och har funderat kring fenomenet att lopp arrangeras för enbart kvinnliga deltagare. Det måste ju finnas forskning kring det, tänkte vi. Och det finns det så klart.

Vi har bjudit in Annie Woube och Karin Lindelöf att vara med i vår serie Sommarforskarna. De är båda etnologer och genusforskare vid centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet och delar i det här programmet med sig av sin forskning kring tjejlopp. Vi får höra vilken roll dessa lopp spelar för kvinnors idrottande.

Jul 14, 2017

Vi har två små sjöhästar i hjärnan, en innanför varje öra, som organiserar våra minnen och hjälper oss att hitta rätt väg tillbaka i lingonskogen, att komma ihåg hur det var hos farmor när vi var små, och att undvika att göra om ett och samma misstag i kärlek. De här delarna av hjärnan är förstås inga riktiga sjöhästar, men kallas hippocampus (sjöhäst på grekiska) för att de har formen av en sjöhäst. Åsa Nilsonne är psykiater och professor emerita i medicinsk psykologi vid Karolinska Institutet. Sedan mitten av 1990-talet har hon arbetat psykoterapeutiskt med kvinnor som fått diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning. I det här avsnittet berättar hon om sin favoritdel av hjärnan, om sin bok "H" där Hippocampus är huvudperson, och om hur hon slutade skriva ut psykofarmaka och istället lär patienter att hantera problem utan medicin.

Jun 9, 2017

Emma Engdahl blev ombedd att skriva en liten text om kärlek. "Men Gud vad tråkigt", tänkte hon först, men blev övertalad, smickrad och tackade ja. I litteraturen upptäckte hon att det ändå fanns något som var intressant med kärlek - varje gång handlade det om både kärlek och depression, samtidigt. Studierna blev till en hel en bok, Depressiv kärlek - En social patologi, om sambandet mellan kärlekens och depressionens uttryck. Emma Engdahl är docent i sociologi vid Göteborgs universitet. RadioScience hittade henne på ett seminarium om kärlek, som Kungliga Vetenskapsakademiens Nationalkommitté för biologi anordnade tidigare i våras. Lyssna på vårt samtal med Emma!

Apr 30, 2017

RadioScience fyller två år! Vi som gör podden, Lisa Beste och Natalie von der Lehr, blickar tillbaka på året som gått, och berättar vad vi vill göra framöver. Det har blivit 26 program under året. Om jämställdhet, Brexit och forskningspolitik i Almedalen. Om vargar, bakterier, vulkaner och mycket annat. Just nu klipper vi program om superkondensatorer och kärlek, och sedan vill vi göra program om immunterapi, modellorganismer och jordbruk. Grattis till oss själva på tvåårsdagen, 30 april 2017, vi fyller år samma datum som konungen och elektronen!

Apr 20, 2017

Martin Blaser, professor of medicine and microbiology at New York University, has a theory about why humanity is getting fatter. He believes that some of our modern medical practices are to blame. The main culprit? Antibiotics – or rather, the way we have abused these antibacterial drugs over the last 70 years. Each one of us hosts a collection of good bacteria, known as the microbiome, that keep us healthy by training our immune system, helping us digest food and making essential vitamins for us. In this episode, Martin Blaser explains how this useful alliance is perturbed when we take antibiotics. Who would have guessed that the same ‘miracle drugs’ that cure us from horrible, deadly infections would – in some ways – make us sicker?

Apr 13, 2017

Martin Blaser, professor i medicin och mikrobiologi vid New York University, har en teori om varför vi människor blir allt fetare. Han tror att det är delvis den moderna medicinens fel, med antibiotikan på första plats. Eller egentligen handlar det om att vi har överanvänt mediciner som antibiotika, vilket i sin tur påverkar tarmfloran. I och på våra kroppar finns nämligen många bakterier som är bra för oss, de hjälper till exempel till för att vi ska kunna smälta maten och tillgodogöra oss alla näringsämnen och vitaminer. I det här avsnittet berättar Martin Blaser för oss att allt detta kommer ur balans när man tar antibiotika. Vem hade trott att samma medicin som kan rädda oss från dödliga bakteriella infektioner även kan göra oss sjukare?

Feb 27, 2017

Den här berättelsen börjar i ett klassrum i Flogstaskolan i ”docentgettot” i Uppsala. Lärarinnan visar overhead-bilder och talar om skövlingen av regnskog i Latinamerika. Skövlingens utbredning anges i fotbollsplaner, och det faller på skolbarnen att rädda skogen genom att samla in pengar. I det här avsnittet av RadioScience blickar forskaren Jonas Josefsson tillbaka på 1980-talets miljöengagemang och ett möte på Naturvårdsverket under doktorandtiden. Han förklarar hur dessa händelser påverkat hans syn på jordbruk, forskning, miljöarbete och världen. Jonas är forskare i ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet och han producerar också musik.

Feb 3, 2017

Maria Abrahamsson gör experiment för att vi ska kunna lagra solenergi som kemiska bindningar i bränsle. Hon designar molekyler som ska fånga upp fotonerna i solstrålarna. Som solenergiforskare vid Chalmers tekniska högskola vill Maria göra solceller som är mer effektiva än dagens, och i det här avsnittet av säsongens Vinterforskarna svarar hon på frågor om solenergi som folk brukar ställa. Kan solenergin bli konkurrenskraftig? Använder man inte en massa miljöfarliga material i solcellerna? Maria berättar också om sin favoritteknik, tidsupplöst laserspektroskopi, som hon använder för att ta ögonblicksbilder av vad som händer med energin från solljuset i molekylerna. Vi får veta hur kort en femtosekund är. En femtosekund är verkligen väldigt kort. En millisekund är lång i jämförelse. Trevlig lyssning!

Jan 16, 2017

De globala hållbahetsmålen är också Cecilia Repinskis och hennes medarbetares mål. Cecilia är forskare och operativ ledare för forskningsprogrammet Mistra Financial Systems, som handlar om hållbara finansiella system. Hon arbetar vid Handelshögskolan i Stockholm och i det här avsnittet berättar hon för oss om finanssektorns roll för en hållbar utveckling i samhället. I somras lanserade The Global Goals en video som hyllar girl power som en viktig drivkraft för förändring. Lyssna på Cecilias berättelse så får du veta mer om vad som menas med hållbarhet och varför Cecilia gillar girl power-videon!

1