Steffi Burchardts berättelse om vägen till vulkanforskningen handlar om hur hon byggt sin vetenskapliga karriär och om skillnaden mellan att vara generalist och specialist som forskare. Utan att ha vetat om det har Steffi Burchardt valt att bli generalist och det var enligt henne också därför att hon blev tillfrågat att leda en vetenskaplig expedition.
”Nyfikenhet och frågvishet” är den röda tråden genom Steffis forskarkarriär som har tagit henne från Östtyskland till Sverige och vidare till vulkaner i hela världen, bland annat i Argentina. I det är avsnittet berättar hon mer om sin forskning om och i vulkaner och hur en nyfiken och frågvis elev blev vulkanforskare.
A singing physicist on YouTube. That is a short description of Tim Blais, the person behind the project and YouTube-channel A Capella Science. Through song - and using his voice as the only instrument - he explains entropy, string theory and CRISPR, the molecular scissors we talked about in our previous episode.
We talked to Tim Blais about how he combines physics and musics and why one should bother combining science and art. He also reveals that he would like to work on a science-themed musical and explains why it is so cool to create music without instruments.
En sjungande fysiker på youtube. Det är en kortfattad beskrivning av kanadensaren Tim Blais som ligger bakom projektet och YouTube-kanalen A Capella Science. Sjungandes, med sin egen röst som enda instrument, förklarar han bland annat entropi, strängteori och gensaxen CRISPR som vårt förra avsnitt handlade om.
Vi har pratat med Tim Blais om hur han kombinerar musik och fysik och varför man ska kombinera vetenskap med konstnärliga ämnen. Han avslöjar också att han vill jobba med en vetenskaplig musikal och förklarar varför det är coolt att göra musik utan instrument.
Forskarna Jens Sundström och Veronika Nordal använder gensaxen Crispr/Cas9 till att göra mutationer i arvsanlag som de misstänker reglerar utvecklingen av ståndare när växten Arabidopsis blommar. De vill veta hur växternas blomning fungerar. RadioScience hälsade på för att få veta mer om den nya tekniken. Vad skiljer Crispr/Cas9 från tidigare verktyg för att klippa i arvsmassan?
Vi fick följa med och titta på de crispiga växterna i odlingskammaren på Institutionen för växtbiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Jordbruksverket i Sverige har sagt att växterna som forskarna tar fram med Crispr/Cas9-tekniken inte omfattas av lagstiftningen för genetiskt modifierade organismer. Det öppnar upp nya möjligheter för forskarna. Samtidigt fortsätter EU-kommissionen att inte ge besked om hur de ser på den nya biotekniken och vilka regler som ska gälla.
Natalie von der Lehr och RadioScience praktikant Federica Santoro har kollat vad som skrivs i medierna om vargar i Tyskland och Italien. Lyssna på RadioScience lilla extraprogram om vargar.
Olika värderingar och olika syn på människans och djurens rättigheter gör att det finns en konflikt om vargar som inte löser sig. RadioScience har träffat Emil V. Nilsson i Naturpoddens studio och snackat om dessa rovdjur. Han undrar varför man jagar varg fast arten är rödlistad.
På Grimsö forskningsstation forskar Camilla Wikenros och Håkan Sand om vargarnas liv. RadioScience åkte dit och fick bland annat veta att i vargdebatten försöker folk vinkla vargforskarnas resultat till att passa in i just sin egen syn på saker och ting.
Drugs that stop bacteria from talking might be new, powerful antibiotics – a much needed weapon in our never-ending struggle against bacterial infections. On the other hand, drugs that make bacteria chat more could boost the production of biofuels and other industrial goods that bacteria make for us.
In 1990 a young Bonnie Bassler, mesmerized by glow-in-the-dark bacteria that could talk to their peers to coordinate light production, wondered whether other bacteria could talk too. The answer, she soon found out, was yes – including all the nasty bacteria that cause disease. Today, Bonnie Bassler is a professor in molecular biology at Princeton University and an authority in the field of bacterial communication.
Her findings, that all bacteria can talk, revolutionized the way we think of bacteria and opened the doors to important medical and industrial applications.
But the discovery of bacterial communication has given us much more than new drugs. It has shown us how bacteria live in the real world and forced us to reconsider our own human nature – if bacteria are talking, social beings too, how different are we from them after all?
Prick your ears up and follow RadioScience on an exciting tour of the bacterial world and its chatty multilingual inhabitants - after which, we promise, you will never call bacteria boring again!
Läkemedel som hindrar bakterierna från att prata med varandra kan bli en ny sorts kraftfull antibiotika - ett vapen som vi verkligen skulle behöva i vår eviga kamp mot bakterieinfektioner. Å andra sidan skulle vi också ha nytta av att kunna få bakterier att prata mer med varandra. Till exempel för att boosta produktionen av biobränslen och annat som bakterier kan tillverka åt oss.
1990 började en ung Bonnie Bassler, som var helt uppslukad av att självlysande bakterier kunde prata med sina kompisar, och koordinera sitt lysande, undra om andra bakterier också kunde snacka med varandra. Svaret, som hon snart lyckades lista ut, var "ja". Det gällde även de otäcka bakterierna som orsakar sjukdomar. Idag är Bonnie Bassler professor i molekylärbiologi vid Universitetet i Princeton och en kändis inom forskningsfältet bakteriell kommunikation.
Hennes upptäckter, att alla bakterier kan kommunicera med varandra, har revolutionerat synen på bakterier och öppnat dörrarna för nya viktiga medicinska och industriella tillämpningar.
Utforskningen av bakteriernas prat har gett oss mer kunskaper om bakteriernas livsstil. Vi har blivit tvungna att ompröva vår egen natur - om bakterierna är sociala varelser som kommunicerar med varandra, hur mycket skiljer vi oss åt från dem?
Följ med RadioScience på en spännande resa i bakteriernas värld och träffa de pratsamma flerspråkiga invånarna!
I förra avsnittet träffade RadioScience Torill Kornfeldt för att prata om mammutar. Efter att ha pratat om hur man kan väcka mammutar, och andra utdöda djur, till liv igen och vad det skulle få för konsekvenser, blev vi lite oseriösa och vågade ställa frågorna som vi verkligen ville ha svar på. Om mammutbajs, kiss och virus. Det vill du inte missa!
Ulliga mammutar dog ut för ungefär 10 000 år sedan. Tänk om dessa elefantliknande djur skulle traska över stäppen i Sibirien igen? Skulle det vara som i Jurassic Park, en djurpark där mammutar och andra utdöda djur som har skapats av mer eller mindre galna forskare springer omkring? Inte riktigt så. Det säger i alla fall Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare till boken ”Mammutens återkomst”.
Häng med när RadioScience träffar Torill Kornfeldt på Naturhistoriska riksmuseet för att titta på djur som inte längre finns och för att prata om hur dessa urgamla och utdöda varelser kan väckas till liv igen. Den moderna gentekniken, och speciellt en metod som heter CRISPR, kan göra detta möjligt och snart är det kanske inte längre tekniken som begränsar forskarna utan andra problem. Var ska de nygamla djuren ta vägen till exempel? De ska finnas ute i naturen, inte i en djurpark. Vi pratar om konsekvenserna för ekosystemet och varför det skulle kunna vara bra för jorden och klimatet att mammutar välter träd i Sibirien och att vandringsduvor ruskar om träd i Nordamerika. Det handlar också om nostalgi, att återställa någonting som vi människor har förstörd, och att göra världen bättre.
Han tycker att det oväntade är det mest spännande. Som att hitta en tidigare okänd bakterie vid Victoriasjöns strand, eller komma på hur man kan spåra vad myggorna haft för sig genom att undersöka vilka bakterier de samlat på sig. Det stora målet med Olle Terenius forskning är att människor inte ska dö av malaria. Här får vi hör om hur och varför man kan klippa i myggornas gener, hur det känns att kliva av flyget i Afrika, och vi får höra Nobelpristagarskvaller från en lunchkö i Irvine i Kalifornien. På fritiden sjunger Olle Terenius i kören Orphei Drängar, där händer det också oväntade grejer.
Professor Stefan Jansson ska ta oss med till 70-talets proggrörelse. Till tonårstiden då solidaritet var ledord och då tron på och viljan att förändra världen var stark. Vi får följa med till doktorandtiden i slutet av 80-talet, och höra om hur gentekniken och debatten om genetiskt modifierade organismer växte fram. Stefan Jansson forskar om växternas fotosyntes och om hur träd kan veta att det är höst. Parallellt med sin forskning har han ofta debatterat genetiskt modifierade organismer och talat om möjligheterna med genteknik.
I programmet läser Stefan Jansson upp ett brev som han har skrivit till Isabella Lövin (MP) som han tidigare mötte i en debatt i Vetenskapsradion. Missa inte det!
Gamla sorters ärter, bönor och kålrötter, vad är det för intressant med det? De utgör en del av vårt kulturarv. Kulturhistorisk kuriosa. Men det finns något ytterligare intressant med de gamla grönsakssorterna - de kan bära på precis de anlag som vi behöver i framtiden för att kunna odla i ett förändrat nordligt klimat, för att ta fram sorter av grödor som står emot växtsjukdomar, och inte minst för att hitta tillbaka till godare grönsaker. Matti Wiking Leino är forskare och intendent vid Nordiska museet och han tycker visserligen att den kulturhistoriska aspekten är skäl nog att bevara de så kallade lantsorterna av grönsaker. Men den genetiska variationen i till exempel gamla sorter av bönor kanske kan bidra till att ge mat åt världens växande befolkning. Matti Wiking Leino berättar för oss om kulturväxternas historia.
Trots att vi inte kan se det, så måste det finnas mörk materia i universum, annars skulle rymden inte se ut som den gör. I det här avsnittet av sommarforskarna i RadioScience berättar Joakim Edsjö, professor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet, hur man kan veta att mörk materia finns. Luta dig tillbaka, blunda och följ med på en resa ut i det allra största - universum, och in bland de allra minsta partiklarna. Och till Sydpolen!
Han visste redan från början att forskningen skulle bli hans melodi. Som nybliven doktorand, på 70-talet, blev Bo Åkerström tilldelad ett litet protein från mänskligt urin. "Undersök proteinet med hjälp av så många metoder som möjligt. Men använd bara relevanta metoder, och sådana som du kan lära dig att utföra helt invändningsfritt, annars blir det omöjligt att tolka resultaten", sa handledaren. Så det gjorde han. Det visade sig så småningom att proteinet, alfa-1-mikroglobulin (A1M), hade alldeles speciella och användbara egenskaper. Användbara bland annat i utvecklingen av läkemedel mot preklampsi (havandeskapsförgiftning). Nuförtiden är Bo Åkerström själv professor - i medicinsk kemi vid Lunds universitet. Lyssna på berättelsen om forskarkarriären där det lilla proteinet A1M hela tiden varit i fokus.
Anna Dimberg är cancerforskare vid Uppsala universitet och i det här avsnittet av serien Sommarforskarna berättar hon lite mer om sin forskning och hur det är att vara cancerforskare. Lyssna och lär dig mer om vilken roll blodkärlen spelar för sjukdomen och hur Anna Dimberg tänker utnyttja dem i framtida cancerterapier. Hon berättar också varför det var en bra idé att sitta i ett mörkt rum med enbart ett lasermikroskop som sällskap och vilka oväntade vändningar forskningen kan ta. Du får också veta vilken nytta hon har av en VM-titel i kampsporten JuJutsu.
David Sumpter has two passions: mathematics and football. When he decided to write a popular science book he discovered that football is a very mathematical sport, maybe the most mathematical of them all. From the triangles created by playing a one-two to the geometry of formations, from the dynamics of passing to the synchronisation of defences. The strategies adopted by managers both to beat the opposition and to get their teams to work together.
Listen to David Sumpter when he explains that Barcelona’s dynamic movements are similar to the movement of fish schools, Bayern Munich’s defending is similar to hunting by lionesses, Dutch total football became more than the sum of its parts in the same way as ant colonies perform better when the ants co-operate and that a manager’s tactics evolve in the same way as birds behaviour does.
In this episode David Sumpter tells us more about his work with the book and how we can use the generated knowledge to create a better and more exciting game.
David Sumpter har två passioner i livet: matematik och fotboll. När han skulle skriva en populärvetenskaplig bok upptäckte han att fotboll är en mycket matematisk sport, kanske den mest matematiska av dem alla. Från de trianglar som skapas genom väggspel till geometrin hos Barcelona, från fysiken bakom Zlatans cykelspark till hur man tjänar pengar på online betting.
Lyssna på när David Sumpter berättar att Bayern Münchens försvar liknar lejoninnornas jakt, att den holländska totalfotbollen är som myrkolonier och att en tränares taktik utvecklas på samma sätt som fåglars beteende gör.
I det här avsnittet berättar David Sumpter om arbetet med boken och hur vi kan använda kunskapen för att göra fotbollen bättre och roligare.
Hur gör Spindelmannen sina spindeltrådar? Vi vet inte riktigt men i det här avsnittet av vår serie Sommarforskarna får vi veta hur forskaren Anna Rising gör. Hon fick först åka på spindeljakt till Sydafrika, sedan analysera spindlarnas gener och efter det har hon tillbringat många timmar med att stirra spindlarna i baken. Lyssna och få reda på vilken nytta vi människor kan ha av spindeltråd, förutom att det blir färre flugor och myggor i stugan förstås.
Mat utan ingredienser, mediedrev, tro och tvivel, och kiss och bajs. Sånt pratade vi om med forskarna vi träffade i Visby under Almedalsveckan. Vi var lite dåliga på att rosévinsmingla. Och de vilda debatterna vi hoppats på lyste med sin frånvaro. Kanske är det meningen att man ska mysa med sina motståndare istället för att bli ovänner? Vi sprang också på vår lyssnare Moa Ekbom som berättade lite mera om några forskningspolitiska evenemang som hon hade besökt, till exempel om hur man ska integrera nyanlända akademiker och validera deras utbildningsnivå, jämställdhet, och Sverige som kunskapsnation, vart är vi på väg?
På morgonen den 24 juni i år kom beskedet: Majoriteten av Storbritanniens befolkning hade röstat för att lämna den europeiska unionen. Det skulle alltså bli ett Brexit. Medan Sverige gjorde sig redo för att fira midsommar som vanligt meddelade Storbritanniens premiärminister att han ska avgå och alla undrade vad som skulle hända nu. Vi från RadioScience ville såklart veta hur allt detta skulle påverka forskningen både i och i samarbete med Storbritannien. Forskare i Storbritannien får, liksom forskare i andra europeiska länder, forskningsfinansiering från ERC, det europeiska forskningsrådet, och deltar i många europeiska samarbeten och satsningar. Vi pratade därför med Riccardo Guidi, forskare vid Francis Crick Institute i London. Han är som många andra forskare arg och besviken, men det finns också forskare som tycker annorlunda och menar att ett Brexit är bra för forskningen i Storbritannien.
"En av de tre risker för Chalmers som jag identifierat är vår stora obalans i antalet män och kvinnor på de högre akademiska tjänsterna." Så skrev Stefan Bengtsson, rektor vid Chalmers, i sin blogg i februari 2016. RadioScience ville veta mer. Vad då för risker?
Stefan Bengtsson hade en lucka i sitt schema precis när vi var i Göteborg. Vi fick komma dit och hälsa på och prata om de där riskerna som bland annat kan leda till att högskolan går miste om begåvningar om man inte lyckas rekrytera de bäst lämpade individerna. Det finns förbättringspotential i rekryteringen av dels studenter och dels forskare till högre positioner. Kanske universiteten kan lära sig att rekrytera så som företag rekryterar? Och, ärligt talat, borde inte Chalmers ha ett ännu bättre internationellt vetenskapligt genomslag än vad som är fallet? Med tanke på resurserna högskolan har.
I den första delen i vår jakt efter jämställdhet hörde vi hur Siv Andersson hade det som doktorand på 80-talet och hur det gick efter det. Men hur är det för unga forskare idag? Vi har pratat med Maria Tenje, forskare i mikrosystemteknik vid Uppsala universitet, om omedvetna fördomar, förebilder och varför det måste bli en självklarhet att kvinnor tar lika mycket plats som män i forskningsvärlden. Sofie Andersson, forskningspolitisk utredare hos fackförbundet Naturvetarna, pratar om hur man kan skapa lika villkor och varför det blir bästa för alla.
Lyssna på ett extra klipp från prisutdelningen "For Women in Science" på hemsidan!
Hej och välkommen till RadioScience - nu är det ett år sedan att vi lanserade podden. RadioScience fyller ju år samma dag som kung Carl XVI Gustaf! Kommer ni ihåg första avsnittet London Calling från Forum för forskningskommunikation i Göteborg? I år åkte vi dit igen och den här gången fick vi stå på scen för att presentera podden. Ett bra sätt att fira, tyckte vi.
Hur står det till med jämställdheten inom akademin? Det är en fråga som vi på RadioScience letat svaret på under en längre tid. Det hela började på allvar när Natalie var på reportageresa för att skriva om Institut Curie, det forskningsinstitut som Marie Curie grundade. Sedan dess har vi grävt ner oss i rapporter, studier och statistik om jämställdhet och har pratat med många kvinnliga forskare, både i Sverige och utomlands.
I det här avsnittet berättar Siv Andersson, professor vid Uppsala universitet, hur hon blev framgångsrik forskare trots att de flesta trodde att det aldrig skulle gå. Hon tycker att jämställdheten har förbättrats under sin tid som forskare, både inom akademin och i samhället. Men det finns saker kvar att göra, speciellt på de högre positionerna. Hon påminner oss också om att jämställdhet handlar om att ge alla samma möjligheter, oavsett vilken bakgrund man har.