På morgonen den 24 juni i år kom beskedet: Majoriteten av Storbritanniens befolkning hade röstat för att lämna den europeiska unionen. Det skulle alltså bli ett Brexit. Medan Sverige gjorde sig redo för att fira midsommar som vanligt meddelade Storbritanniens premiärminister att han ska avgå och alla undrade vad som skulle hända nu. Vi från RadioScience ville såklart veta hur allt detta skulle påverka forskningen både i och i samarbete med Storbritannien. Forskare i Storbritannien får, liksom forskare i andra europeiska länder, forskningsfinansiering från ERC, det europeiska forskningsrådet, och deltar i många europeiska samarbeten och satsningar. Vi pratade därför med Riccardo Guidi, forskare vid Francis Crick Institute i London. Han är som många andra forskare arg och besviken, men det finns också forskare som tycker annorlunda och menar att ett Brexit är bra för forskningen i Storbritannien.

"En av de tre risker för Chalmers som jag identifierat är vår stora obalans i antalet män och kvinnor på de högre akademiska tjänsterna." Så skrev Stefan Bengtsson, rektor vid Chalmers, i sin blogg i februari 2016. RadioScience ville veta mer. Vad då för risker?

Stefan Bengtsson hade en lucka i sitt schema precis när vi var i Göteborg. Vi fick komma dit och hälsa på och prata om de där riskerna som bland annat kan leda till att högskolan går miste om begåvningar om man inte lyckas rekrytera de bäst lämpade individerna. Det finns förbättringspotential i rekryteringen av dels studenter och dels forskare till högre positioner. Kanske universiteten kan lära sig att rekrytera så som företag rekryterar? Och, ärligt talat, borde inte Chalmers ha ett ännu bättre internationellt vetenskapligt genomslag än vad som är fallet? Med tanke på resurserna högskolan har.

I den första delen i vår jakt efter jämställdhet hörde vi hur Siv Andersson hade det som doktorand på 80-talet och hur det gick efter det. Men hur är det för unga forskare idag? Vi har pratat med Maria Tenje, forskare i mikrosystemteknik vid Uppsala universitet, om omedvetna fördomar, förebilder och varför det måste bli en självklarhet att kvinnor tar lika mycket plats som män i forskningsvärlden. Sofie Andersson, forskningspolitisk utredare hos fackförbundet Naturvetarna, pratar om hur man kan skapa lika villkor och varför det blir bästa för alla.

Lyssna på ett extra klipp från prisutdelningen "For Women in Science" på hemsidan!

Hej och välkommen till RadioScience - nu är det ett år sedan att vi lanserade podden. RadioScience fyller ju år samma dag som kung Carl XVI Gustaf! Kommer ni ihåg första avsnittet London Calling från Forum för forskningskommunikation i Göteborg? I år åkte vi dit igen och den här gången fick vi stå på scen för att presentera podden. Ett bra sätt att fira, tyckte vi.

Hur står det till med jämställdheten inom akademin? Det är en fråga som vi på RadioScience letat svaret på under en längre tid. Det hela började på allvar när Natalie var på reportageresa för att skriva om Institut Curie, det forskningsinstitut som Marie Curie grundade. Sedan dess har vi grävt ner oss i rapporter, studier och statistik om jämställdhet och har pratat med många kvinnliga forskare, både i Sverige och utomlands.

I det här avsnittet berättar Siv Andersson, professor vid Uppsala universitet, hur hon blev framgångsrik forskare trots att de flesta trodde att det aldrig skulle gå. Hon tycker att jämställdheten har förbättrats under sin tid som forskare, både inom akademin och i samhället. Men det finns saker kvar att göra, speciellt på de högre positionerna. Hon påminner oss också om att jämställdhet handlar om att ge alla samma möjligheter, oavsett vilken bakgrund man har.

Möss som har ovanligt bra muskler blir inte påverkad av stress på samma sätt som vanliga möss. Det fick vi veta när vi besökte några forskare som studerar substanser som rör sig från blodet till hjärnan. Möss med vältränade muskler drabbas inte av depression vid stress.

Vi som gör RadioScience känner att vi mår mycket bättre om vi motionerar. Vi känner oss mindre stressade och tycker att våra hjärnor fungerar bättre. Är vi levande bevis på att kopplingen mellan musklerna och hjärnan, balansen mellan kropp och själ, fungerar likadant hos människor som hos möss?

Häng med oss till Karolinska Institutet och hör Jorge Ruas och Mia Lindskog berätta om sina rön om hur muskler och hjärna samarbetar.

För snart tio månader sedan, i april 2015, startade vi RadioScience. I det här avsnittet berättar vi, Natalie von der Lehr och Lisa Beste, om oss själva, vad vi vill med vår podcast, och lite om hur vi jobbar. Vi vill utveckla en oberoende poddradio med fördjupade intervjuer och reportage om vetenskap, hållbarhet och om forskningens villkor.

Här svarar vi på några lyssnarfrågor, till exempel "Hur skiljer ni er från Vetenskapsradion? (i P1)" och "Kan ni känna igen vetenskapsfolk?" RadioScience är en podcast, inte helt jämförbar med Sveriges Radio. Nya kanaler där vetenskap kan strömma ut från universiteten - det är bra tycker vi.

Natalie har en tomatklocka som hjälper henne att hålla deadlines, lyssna så får ni veta hur!

Mykorrhiza är ett vackert ord, men det är svårt att komma ihåg hur det stavas. Hur det uttalas hör du i det här avsnittet av Vinterforskarna! Petra Fransson forskar om mykorrhizasvampar i skogen, hur de binder ämnet kol i ekosystemet. Hennes forskning ska visa hur skogsbruket påverkar hur mycket kol svamparna binder till marken. Det kan bidra till att minska koldioxidhalten i atmosfären.

Mykorrhiza betyder svamprot och är en symbios mellan svamp och växt. Mykorrhizasvampen får kolhydrater av växten och svampen hjälper växten att ta upp näringsämnen från marken genom att fungera som en utbyggnad av rotsystemet.
Är det svårt att hitta svamp? Nej, en tesked jord kan innehålla kilometervis med svamphyfer. De finns överallt. Och en enda svamp kan vara större än en blåval. Vissa av svamparna hjälper oss, andra förstör och ställer till det. Efter det här avsnittet kommer du känna dig extra allmänbildad nästa gång du tar en promenad i skogen. Under fötterna har du ett ett trassel av rötter och svamphyfer.

Så himla trötta. Så kände vi oss på RadioScience-redaktionen innan jul. Vi började fundera kring det där med sömn – vad finns det för forskning egentligen? Vad händer när vi sover för lite, förutom att vi blir trötta? Vi bestämde oss att hälsa på John Axelsson, forskare vid Karolinska Institutet, och lämnade över mikrofonen till honom. Vi passade också på och frågade vad en sömnforskare gör på jullovet.

Människor som blir bergtagna och förlorar sig själva. En bläckfisk i Puteolis kloaker. Camilla Asplund Ingemark studerar folktro och folkligt berättande från antiken till sekelskiftet 1900. I det här avsnittet i vår serie Vinterforskarna berättar hon om troll och andra fenomen i traditionella och moderna sägner.

Sunil Kumar Ramamoorthy har länge funderat över var all plast ska ta vägen och hur vi kan framställa bättre plaster som är ofarliga för miljön. Han kommer från Indien och flyttade till Borås för drygt sex år sedan för att först göra en Masters och sedan disputera. Nu blir han kvar vid Högskolan i Borås och ska fortsätta forska. Han vill bidra till ett mer hållbart samhälle genom att framställa nya material, till exempel plast från sojabönor och genom att utveckla metoder för att förvandla sopor, det vi redan har slängt, till en resurs.

Vetenskapen är universell och känner inte till några gränser. I alla fall inte när över 60 forskare från nästan 30 unga akademier från hela världen samlas. RadioScience har varit på det andra globala mötet mellan Unga Akademier och där diskuterades bland annat de stora frågorna hur forskare kan bidra till ett hållbart samhälle och en bättre värld. Följ med oss och hör vad unga forskare själva tycker att de kan göra.

RadioScience har sett en film! Och inte vilken film som helst utan Jorge Chams PHD Movie 2 : still in grad school. Jorge Cham började teckna serier om doktoranders vardag när han själv var doktorand och driver sedan ungefär 10 år PhD Comics på heltid. Vi träffade honom när han var på besök i Sverige, på filmvisning på Karolinska Institutet i Stockholm.

Hör honom berätta mer om filmen och vad han svarar på era lyssnarfrågor, bland annat från bloggen Gilla Serier. Vi träffar också några doktorander efter filmvisningen.

Professor Lieberman säger att människor är som gjorda för att springa långa distanser. Att vi utvecklat förmågan att springa långt när vi fångade byten, innan vi hade tekniken att jaga djur på avstånd. Nu för tiden springer människor också långa sträckor. Det längsta loppet i Sverige är Trans Scania, 246 km långt. Göteborgsvarvet är det största loppet i världen i sin kategori, en halvmara med 64,000 löpare. RadioScience har pratat med Daniel Lieberman, professor i människans evolutionsbiologi vid Harvarduniversitetet. I det här avsnittet berättar han om hur människan utvecklat korta tår, långa hälsenor och andra fysiska egenskaper som gör oss bra på att springa långa sträckor i värme. Det faktum att vi är tvåbenta gör oss däremot till mediokra sprintlöpare i jämförelse med djur. Varför springer professor Lieberman? För honom är det socialt och kul. Han föreställer sig att människorna för miljoner år sedan också sprang och småpratade med varandra, när de var ute på jakt.

Roligt! Så sammanfattar vi Tepåseförsöket. RadioScience har varit ute i fält med klass 3a från Sunnerstaskolan i Uppsala. Vi gick till en ås och grävde ner tepåsar så att forskarna ska få se vad som händer med teerna när de ligger nere i marken över sommaren. Klimatforskaren Judith Sarneel vid Umeå universitet förklarar hur tepåsarna med rött och grönt te kan visa hur klimatförändringar påverkar nedbrytningen av växtmaterial i marken. Fredrik Brounéus från Vetenskap & Allmänhet berättar hur organisationen organiserat det här och andra massexperiment.

Hur resonerar en filosof kring om det är rätt eller fel att använda genetiskt modifierade grödor? Det får vi veta i det här avsnittet av RadioScience. Payam Moula är doktorand i filosofi vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Han greppar GMO-frågan ur ett moralfilosofiskt perspektiv, sätter begreppet ”naturligt” under luppen och drar slutsatser som visar att genetisk modifiering kan vara bra eller dåligt, beroende på vad teknikerna används till. Payam berättar också hur han blev intresserad av sitt forskningsområde, redan på en lektion på gymnasiet. Lyssna på programmet om forskningen som gäller våra moraliska skyldigheter gentemot människor och miljö, nu och i framtiden.

We have recently welcomed our new intern, Virginia (Ginny) Stone to RadioScience. She will be working with us over the next few months and in readiness for the tasks ahead, Ginny has put together her own mini-podcast, which you can now listen to. Take a step away from science and learn about one of Ginny’s other loves, a lesser-known sport in Sweden that goes by the name of netball….

This podcast is in English.

Förr hälsades officerare som varit i FN-tjänst "välkomna hem från semestern" av sina kollegor. Nu för tiden anordnas veterandagar och man kan få medalj ur kungens hand. Soldater som blivit drabbade av fysiska och psykiska skador får mer och mer hjälp. Historikern Fredrik Thisner studerar hur Sverige förändrats i fråga om hur vi tar hand om hemkomna veteraner. Omkring 70 000 – 80 000 svenska soldater har tjänstgjort utomlands sedan 1956 och fram till idag. De stora insatserna har varit i Kongo, på Cypern, i Bosnien, Kosovo, Libanon och Afghanistan, i fredsbevarande eller fredsframtvingande operationer och mestadels i FN-tjänst eller i Natos verksamhet. Hör Fredrik Thisner berätta om sina forskningsresultat som förklarar förändringarna i svensk veteranpolitik 1956-2014. Eller, snarare, uppkomsten av veteranpolitiken.

I vår sommarserie Sommarforskarna är det dags för ett nytt forskningsområde: filosofins historia. Veckans sommarforskare Pauliina Remes är professor i teoretisk filosofi och berättar om de gamla grekerna och hur vi fortfarande kan tillämpa deras tankar idag, till exempel när vi för en konversation i sociala medier.

Luta dig tillbaka, lyssna och förflytta dig till den tiden där Platon och Sokrates diskuterade de stora frågorna: vem är jag och vad definierar människorna, jaget eller själen. Vi tar också en liten sväng till Rom och vidare till ett litet kontor vid Kings College i London.

Detta program är på engelska.

Indoeuropeiska språk och genetik i skön förening - det var ett av tipsen vi fick om vilka forskare och ämnen som skulle kunna vara med i serien Sommarforskarna i RadioScience. Jenny Larsson är professor i baltiska språk vid Stockholms universitet och forskar om de indoeuropeiska språkens ursprung. Hör henne berätta om sin fascination för språk, hur hon lärde sig alla möjliga språk som ingen människa längre talar, i en husvagn på en camping utanför Köpenhamn och hur en sommarforskarskola i Litauen öppnade en helt ny värld för henne. Och du har väl alltid velat lyssna på Meatloafs gamla klassiker I would do anything for love på litauiska?

Blindhet är det slutgiltiga stadiet för patienter med glaukom, som kallas för grön starr i folkmun. Gauti Jóhannesson, läkare vid ögonkliniken i Umeå och forskare vid Umeå universitet, ägnar sin kraft åt att förstå och så småningom kunna behandla glaukom. Han tittar han inte bara in i ögonen, han tittar också in i hjärnan för att hitta alla pusselbitar som ska lösa gåtan om hur och varför sjukdomen uppstår.

Vägen till forskarutbildningen kan vara rak eller krokig. För Lisa Åkerlund var det inte självklart att ägna sig åt naturvetenskap efter gymnasiet. I det här avsnittet av Sommarforskarna berättar hon sin gripande historia. Hon vill visa att man inte ska ge upp hur mycket livet än stretar emot. Våren 2015 började Lisa Åkerlund som doktorand vid Uppsala universitet. Hon ska utveckla material som kan användas som elektroder i förnyelsebara och uppladdningsbara batterier.

Alva Appelgren är doktorand i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet och forskar om hur återkoppling, eller feedback, påverkar oss och vår hjärna. Hon pratar bland annat om koppling mellan beröm och prestationsångest och varför ansträngning är bra och hur vi kan tänka kring feedback för att lära oss.

Detta är det tredje avsnittet i vår sommarserie Sommarforskarna, på vår hemsida hittar du alla tidigare program och många länkar, bland annat till vår spellista på Spotify!

Bruna, grå och svarta får. Stora och små höns i olika färger. I veckans avsnitt av Sommarforskarna berättar Anna Johansson hur hon och hennes medarbetare kartlägger variationer, släktskap och egenskaper hos svenska lanthönsraser. I framtiden vill hon ta reda på om Gotlandsfår och Gutefår härstammar från de djur som fanns på Gotland på vikingatiden. Hon ska jämföra DNA från nutida får med DNA från fårben hittade i arkeologiska utgrävningar. Anna Johansson är forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, på Institutionen för husdjursgenetik.

Veckans sommarforskare Elisabet Jerlhag Holm är forskare vid Göteborgs universitet. Hon har tagit sig an att forska fram mer kunskap om alkoholberoende. Dels för att förstå varför vissa personer blir beroende och dels för att kunna hitta bättre behandlingar. Hör henne också berätta varför vi måste prata mer om alkohol och beroende och varför vi ska ta nyheter om att ett glas vin om dagen kan vara nyttigt med en nypa salt.