Gamla sorters ärter, bönor och kålrötter, vad är det för intressant med det? De utgör en del av vårt kulturarv. Kulturhistorisk kuriosa. Men det finns något ytterligare intressant med de gamla grönsakssorterna - de kan bära på precis de anlag som vi behöver i framtiden för att kunna odla i ett förändrat nordligt klimat, för att ta fram sorter av grödor som står emot växtsjukdomar, och inte minst för att hitta tillbaka till godare grönsaker. Matti Wiking Leino är forskare och intendent vid Nordiska museet och han tycker visserligen att den kulturhistoriska aspekten är skäl nog att bevara de så kallade lantsorterna av grönsaker. Men den genetiska variationen i till exempel gamla sorter av bönor kanske kan bidra till att ge mat åt världens växande befolkning. Matti Wiking Leino berättar för oss om kulturväxternas historia.

Trots att vi inte kan se det, så måste det finnas mörk materia i universum, annars skulle rymden inte se ut som den gör. I det här avsnittet av sommarforskarna i RadioScience berättar Joakim Edsjö, professor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet, hur man kan veta att mörk materia finns. Luta dig tillbaka, blunda och följ med på en resa ut i det allra största - universum, och in bland de allra minsta partiklarna. Och till Sydpolen!

Han visste redan från början att forskningen skulle bli hans melodi. Som nybliven doktorand, på 70-talet, blev Bo Åkerström tilldelad ett litet protein från mänskligt urin. "Undersök proteinet med hjälp av så många metoder som möjligt. Men använd bara relevanta metoder, och sådana som du kan lära dig att utföra helt invändningsfritt, annars blir det omöjligt att tolka resultaten", sa handledaren. Så det gjorde han. Det visade sig så småningom att proteinet, alfa-1-mikroglobulin (A1M), hade alldeles speciella och användbara egenskaper. Användbara bland annat i utvecklingen av läkemedel mot preklampsi (havandeskapsförgiftning). Nuförtiden är Bo Åkerström själv professor - i medicinsk kemi vid Lunds universitet. Lyssna på berättelsen om forskarkarriären där det lilla proteinet A1M hela tiden varit i fokus.

Anna Dimberg är cancerforskare vid Uppsala universitet och i det här avsnittet av serien Sommarforskarna berättar hon lite mer om sin forskning och hur det är att vara cancerforskare. Lyssna och lär dig mer om vilken roll blodkärlen spelar för sjukdomen och hur Anna Dimberg tänker utnyttja dem i framtida cancerterapier. Hon berättar också varför det var en bra idé att sitta i ett mörkt rum med enbart ett lasermikroskop som sällskap och vilka oväntade vändningar forskningen kan ta. Du får också veta vilken nytta hon har av en VM-titel i kampsporten JuJutsu.